Endast magnettåg klarar hastigheten 400 km/h
I GP den 11 augusti Höj standarden för svensk järnväg – tillsätt kriskommission | Göteborgs-Posten (gp.se) framhåller Hans Sternlycke (tidigare ordförande Järnvägsfrämjandet riks) att vi behöver höja standarden för svensk järnväg och tillsätta en kriskommission. Det är lätt att hålla med om att Sverige behöver återställa underhållsskulden för järnvägen så att tågen börjar hålla tiderna. Sternlycke uppskattar att detta skulle kosta ca hundra miljarder, men han framför också ett krav på höghastighetståg 400 km/h vilket skulle kosta flera hundra miljarder.
Sternlycke menar att hans förslag om höghastighetståg Oslo – Göteborg – Malmö med flera sträckningar, skulle kunna självfinansieras och därför inte kräver några statliga anslag. Det är dock ett faktum att staten den närmaste tiden har ett stort investeringsutrymme som inte har funnits tidigare. Energi- och näringsminister Ebba Bush KD öppnar för miljardlån i 25 år | Tidningen Näringslivet (tn.se) och andra regeringsföreträdare öppnar för att det nu finns utrymme för stora statliga lån de närmaste åren. Bakgrunden är att statsskulden ska ligga på målvärdet ca 35% av BNP (Maastrichsskulden), samt att den statliga skulden vid årsskiftet 2023/24 var nere på rekordlåga 31% och har en sjunkande tendens. Varje procentandel ökad statsskuld motsvarar ca 60 miljarder. Det finns alltså ett unikt möjlighetsfönster för nya offensiva statliga investeringar.
Ska vi då satsa eller låna ut statens surt inbesparade pengar på höghastighetståg 400 km/h?
Nej, eftersom det inte finns några höghastighetståg med denna topphastighet i kommersiell drift någonstans i världen. Detta gäller dock inte magnettåg (EMS) som i kommersiell drift har bevisat att det kan nå en topphastighet på 430 km/h. Magnettåget i Shanghai har transporterat fler vagnar och passagerare än X-2000 i Sverige, sedan den kommersiella driftsstarten år 2003.
Sternlycke påstår att Skanska har lanserat ett billigare förslag för höghastighetståg på bro som kan byggas snabbt och med elementfabriker. Som jag visade i debatten i Ny Teknik https://www.nyteknik.se/debatt/vill-regeringen-bygga-en-dinosaurie-i-landskapet/932077 är emellertid magnettåg ännu billigare att bygga på bro med prefabricering, beroende på bland annat mycket mindre betong i banan och klart lägre underhållskostnader. Magnettåg ger ännu kortare samhällsekonomiska återbetalningstider än alla höghastighetstågslösningar, till och med snabbare återbetalning för sträckan Göteborg – Malmö/Köpenhamn jämfört med Öresundsbron som idag har utvärderats som en lyckad investering.
Ska vi satsa på att utreda magnettåg? Det finns en unik möjlighet för oss svenskar att få kunskap om magnettågsteknologier som bygger på magnetisk upplyftning (maglev) eftersom den Internationella Maglev-konferensen hålls i Malmö 18-21 september (mkon.nu/maglev_2024). Där kommer ”state of the art” att visas upp för oss svenskar och var och en kan ta ställning. Vissa bidrag på konferensen jämför dessutom olika lösningar för snabba landtransporter.
Rune Wigblad
Professor i Företagsekonomi med inr. Industriell ekonomi
Strömstad akademi och Högskolan i Skövde